Etiketter

, ,

applewatch1

Idag ser vi en formlig explosion av träningsteknologi. ”Fitbit´s” och en myriad av olika attiraljer och ”appar” som enligt tillverkarna ska hjälpa dig att komma i ditt livs form eller skapa den motivation du saknat i din träning och livsstilsförändring.
Idag säljs denna typ av träningsteknik för miljardbelopp, bara i USA beräknas försäljningen toppa 30 miljarder USD år 2020.
Till tveksam nytta träningsmässigt.

Labbråttor i realtid

Vad de flesta användare inte är medvetna om är att i det ögonblick de godkänner användaravtalet så överlåter du all din ”privata” information till företaget. Låt oss säga så här: det är inte på ”apparna” eller de tekniska tillbehören de tjänar storkovan. Det är på all data som användarna tillgodoser dem med. Ålder, puls, vanor, biologisk reaktionstid av livstilsförändring, återhämtningstider, geografiska och fysiologiska vanemönster. You name it. Detta är mätresultat om levereras kontinuerligt till dem av oss – användarna. All denna information säljs med mycket god förtjänst.

Det har också visat sig att varje gång du uppdaterar din programvara, så ändras algoritmerna för den teknologi som registrerar din fysiska aktivitet. Dvs att din puls enligt klockan inte är exakt likadan efter uppdateringen som innan och framför allt inte de beräkningar i vilken din puls ingår.

Effektivt?

Osäkerhet
En mängd undersökningar har naturligtvis publicerats i takt med att tekniken ökat.
Trots att branschen vill få oss att tro det omvända så visar många av dessa studier att ju mer vi förlitar oss och fokuserar på tekniken desto sämre resultat faktiskt och upplevelsemässigt får vi.
En studie från universitetet i Stanford visar att tillförlitligheten på denna teknik är allt annat än ackurat. 7 ledande märken jämfördes. De mest precisa avvek 27% från de verkliga resultaten. Den sämsta avvek 93%. Med andra ord är tekniken långt ifrån tillförlitlig.

Kontext och individuella behov

En ”app” tar inte in kontext. Hur ofta ska jag äta? Hur stort bör mitt proteinintag vara? Hur lång återhämtning behöver jag innan nästa träning? Hur bra har jag sovit?
Det finns inga generella svar på dessa frågor. Träning är som allt annat i livspusslet vilket varierar med tid och person. Lär dig istället att KÄNNA efter vad dina verkliga behov är. Hur mycket energi du har, om du behöver vila eller kan träna hårt.

Myten om den oändliga energiproduktionen

Hård- och mjukvaruutvecklare bygger in något som på fackspråk kallas “gamification”. Detta är egenskaper i programmet som ska få oss ”hookade” och slår an på vårt instinktiva belöningssystem. Det innebär att om du enligt appen/stegräknaren duktigt presterat dina 10 000 (vilket i sig är en helt ovetenskaplig och godtycklig siffra, trots att många verkar tycka att det räcker med att gå 10 000 steg/dag för att tillgodose sina fysiska rörelsebehov) steg idag, så ska du förbättra detta resultat i mängd i morgon. Detta är en absurditet eftersom effektiv träning inte lyder under sådana lagar.
Ingenting i verkligheten gör det. Ingenting är i kontinuerlig tillväxt, utan i faser av aktivitet och vila.
Man kan behöva motivation i sin träning, men att alltid prestera mer och snabbare är en säker väg till utbrändhet, skador eller överträning. Det är också ett säkert sätt missa kvaliteten i sin träning.
Vi har alla ett visst mått av energi som vi kan producera var dag. Den ska räcka till allt. Kroppsegna autonoma funktioner – matsmältning, hjärtslag, sinnesorgan. Den ska räcka till mental och mellanmänsklig aktivitet – kommunikation, omtanke, problemlösning, middagsplanering, bilkörning. Den ska även räcka till fysisk aktivitet – promenad, träning, knyta skorna, gå ut med soporna.
Om något av dessa ”konton” övertrasseras producerar vi inte automatiskt bara ny energi då den tillverkningen (ATP) är helt avhängig fysisk form, resurser, näring och tillgängligt syre. Nej – överskridande behov tas då från resurser som annars hade räckt till annat. Om det är ”träningskontot” som har oproportionerligt stort behov kommer resterande delar få mindre. That´s it.
I sammanhanget kan nämnas att hjärnan i genomsnitt behöver 20% – 25% av våra dagliga energiresurser.

Digitalisering, skärmtid & blåljus

I samma takt som digitalisering och den uppkoppling detta innebär mentalt och fysiskt, har sömnproblem, och beteendemässiga störningar ökat markant bland såväl barn som vuxna. Att blått skärm ljus och uppkoppling digitalt skapar stresslikande responser i hjärna och nervsystem är ingen hemlighet längre. Genomsnittet för Facebook-surfande i Europa är idag 4 timmar/dygn. Det är en halv arbetsdag. Är det kanske inte läge att låta just fysisk träning vara en fristad för den uppkoppling vi alla är en del  av idag?

Studier visar dessutom att ”fitness tech” tar fokus från den egna kroppen, själva utövandet och bidrar till sämre motorik, uthållighet, styrka och utförande.

fitness-tech-trends-2018-3d-body-scanning

Lösningen

Den största faran med allt detta enligt mig är att det är ytterst lätt att blint förlita sig på teknologi utan att känna in det aktuella tillståndet i min egen kropp. På så vis tappar vi den närvar som god träning ger. Fysisk träning är i sanning ”mindfulness” om den utförs på rätt sätt.
Jag har tränat med kunder som sagt att de måste ta an paus då apparaten de bär talat om för dem att de ligger i ”röd zon” – för högt i arbetspuls – under för lång tid. Samtidigt har vi kunnat hålla en fungerande konversation under tiden. Detta skulle vara helt omöjligt om apparaten talade sanning. När vi sedan analogt mäter pulsen så  fann vi att den inte ens var i närheten av någon röd zon. Hade man inte stirrat blint på tekniken så hade man ju naturligtvis känt detta.  Så – använd teknik för att orientera dig. Få ett värde på en känsla du har under träning – lätthet, trötthet, tyngd, spänst etc.
Men se också till att lära dig att exempelvis ta din egen puls utan tekniska hjälpmedel. Detta skapar närvaro, medvetenhet och kunskap om din egen kropp.

En annan tanke är denna: om du behöver teknik och siffror för att motivera din träning så bör du troligtvis syssla med något annat. Träning och rörelse ska på något vis vara lustfylld. Hårda och tunga träningspass kan ha en viss tröskel, men som helhet bör den vara lust och glädjedriven.

  • Lita på dig själv och den känsla du har. Sedan kan du jämföra med ett värde.
  • Använd tekniken för att registrera jämförelser mellan olika tränings pass. Exempelvis kan du variera uppvärmningsövningarna inför det du ska mäta och sedan jämföra. Då kan di få en vink om vad du just nu behöver för att prestera väl.
  • Allt pekar på att vi neurologiskt behöver mindre digital stimuli och mer analog – ekologisk stimulans. Ingen annan än du själv kan sätta de gränserna. Gör det.

 

I följande podcast diskuterar utmärkte Dr. Andy Galpin fenomenet.

https://www.tonywrighton.com/beware-trackers-using-tracking-tech-better-health-dr-andy-galpin-164/